VÄRLDSPREMIÄR FÖR FALLVÄNLIG CYKELBANA
Världens första fallvänliga cykel- och gångbana byggs av Lunds kommun i samarbete med Peab Asfalt på måndag den 13 juli 2020. Det är en teststräcka på ca 300 m längs Dalbyvägen, mellan Östervångsvägen och Pedellgatan, som kommer stärka Lunds position som en av Sveriges främsta cykelkommuner.
Antalet allvarliga olyckor bland fotgängare och cyklister från fall överskrider idag antalet allvarliga olyckor bland bilister. Den fallvänliga asfalt som vi kommer lägga är ca 4-5 gånger mjukare än valig asfalt vilket betyder att fallhöjden då det finns risk för allvarliga skador på huvudet ökar från ca 20 cm (vanlig asfalt) till 85-100 cm (fallvänllig gummiasfalt).
Forskningsprojektet leds av RISE och är delfinansierat av Resource/Energimyndigheten. Utöver Lunds kommun som är beställare av cykelvägen så är följande parter engagerade i projektet: Peab Asfalt, återvinningsföretaget Massbalans och danska Genan, världens största tillverkare av gummigranulat. Enligt tidigare studier så minskar inte rullmotståndet och cyklister föredrar gummiasfalt framför vanlig asfalt.
Här är en rapport från föregående studier, också finansierat av Vinnova. Ca 11-20 viktprocent (20-30 volym%) av asfalten komer utgöras av gummigranulat. Här är ett materialblad för gummigranulatet från Genan, där man kan se att lakhalten underskrider dricksvattenkvalitet. Genom återvinning av gummigranulat så skapar vi en ny bättre vägbeläggning för gång- och cykelbanor och dessutom så ökar vi andelen av däckgummi som materialåtervinns istället för att energiåtervinnas i cementfabriker och värmekraftverk.
Pressmeddelande:
2020-07-09 Massbalans Cision
Bilder från projektet. För mer information kontakta:
-
Carl Zide, Återvinningsexpert på Massbalans, 0707943609, carl.zide@massbalans.com
-
Kenth Johansson, Senior projektledare RISE, 0768640052, kenth.johansson@ri.se
-
Viveca Wallqvist, Seniorforskare RISE, 0768640076, viveca.wallqvist@ri.se
-
Lars Jansson, laboratoriechef på Peab Asfalt, 0733848570, lars.jansson@peabasfalt.se
-
Carsten Sigvert, Manager Technical Applications på Genan, +4521768580, cas@genan.eu
-
Mats Lawesson, driftingenjör, tekniska förvaltningen, Lunds kommun, 0463596659, mats.lawesson@lund.se
-
Peder Eneroth, grundare av Flexiclean, 08-120 17 530, peder.eneroth@flexiclean.eu
Medieklipp från projektet:
-
2020-07-09 Skånska Dagbladet - Lund först i världen med fallvänlig asfalt
-
2020-07-14 Sydsvenska Dagbladet - Cyklister ska testa fallvänlig asfalt
-
Hufvudstadsbladet
-
2020-07-12 TT Sydsvenskan - Mjuk asfalt ska minska skador i fallolyckor
-
2020-07-13 TT NyTeknik - Mjukare asfalt med gummi kan rädda liv
-
2020-07-13 Däckavisen - Världspremiär för fallvänlig asfalt i Lund
-
Telegraph - Rubber pavements could soften the blow for stumbling pedestrians
-
Daily Star - New 'bouncy pavements' could save 'thousands of lives' a year, scientists say
Frågor och svar:
1. Finns det risk att gummimaterialet kan innehålla farliga ämnen som kan skada människor och miljö?
- Nej, gummit är miljötestat och lakbarheten underskrider dricksvattenkvalitet. Kemiska ämnen i gummit är hårt bundna i materialet. Dessutom så är gummit bundet i asfaltsmassan.
2. Finns det risk att gummimaterialet sprider mikroplaster?
- Nej, gummimaterialet är bundet i asfalten och de korn som kan slitas bort är tyngre än vatten och kommer därmed inte flyta bort med regnvattnet. Eventuella gummikornen kommer hamna nära vägen. Storleken på gummigranulatet är 2-6 mm så delar av materialet kan teoretiskt definieras som mikroplast (mindre än 5 mm). Vi kommer också att placera ett mikroplastfilter i en av dagvattenbrunnarna för att mäta hur många gram granulat som fångas och vilken potentiell spridningsrisk som föreligger.
3. Är denna asfalt mer klimatvänlig?
- Ja, det är den men exakt hur många ton CO2 som den minskar kommer fastställas under projektets gång. I grunden är tillverkningsprocessen densamma som vanlig asfalt. Men genom användning av ca 30% gummigranulat som annars skulle eldats upp så minskar vi utsläppen av koldioxid (ca -1678 kg per ton gummigranulat), samtidigt så innehåller denna asfalt ett par procent mer bitumen (ca 3000 kg per ton) och kommer troligtvis också att delvis behöva ytbehandlas extra (ca 2860 kg per ton). Den kommer vara mer klimatvänlig än vanlig asfalt men syftet med projektet är att skapa ett material som minskar skador vid fall.
4. Klarar gummiasfalten sopning och vinterunderhåll?
- Ja, gummiasfalten är redan testad med sopmaskin med stålborstar från Lunds Renhållningsverk och den klarade 2 års sopning utan problem. En liknande gummiasfaltsväg lades i Uppsala i anslutning till Swerocks täkt och den har stått emot både vinterunderhåll och tunga schaktbilar med bergkross.
5. Hur många skadas allvarligt bland cyklister och gångare i Sverige?
- Cykister och gångare drabbas av fler allvarliga skador än bilister idag. Läs mer i vår tidigare rapport. Antal allvarligt skadade i transportsystemet med minst 1% invaliditet (RPMI 1 %), fördelat efter färdsätt, 2006-2017 (Trafikverket 2019):
6. Hur mjuk blir gummiasfalten?
- Målet med den fallvänliga gummiasfalten är att den ska vara tillräckligt mjuk för att hindra de flesta fallskador men samtidigt tillräckligt hård för att cyklister inte ska få ökad rullmotstånd. Vi tror att den gränsen går runt en mjukhet som motsvarar en kritisk fallhöjd på ca 1 m. Kritisk fallhöjd är den höjd som en mänsklig skalle drabbas av allvarliga skador vid fritt fall. Detta är siffror från den tidigare rapporten som kommer uppdateras under projektet. Sträcka 1-5 är alltså fallvänlig gummiasfalt och referensen är vanlig asfalt.
7. Ökar inte rullmotståndet för cyklisterna om materialet blir mjukare?
- Nej, inte om mjukheten i materialet begränsas till en kritisk fallhöjd på ca 1 m. Detta är siffror från den tidigare rapporten som kommer uppdateras under projektet. "Skogen" är alltså fallvänlig gummiasfalt och referensen är vanlig asfalt. Cyklisternas upplevelse påverkas med andra ord inte.
8. Men kommer däcken att räcka om alla cykelvägar i Sverige byggdes med fallvänligt material?
- Ja. Varje år samlas ca 95 000 ton gummidäck och även om varenda nybyggd cykelbana i Sverige skulle beläggas med gummiasfalt skulle cykelbanorna bara utgöra ca 20% av den tillgängliga volymen.
9. Hur återvinns däckgummi i Sverige?
I Sverige så är Svensk Däckåtervinning ansvarig för insamlingen av däck och Ragn-Sells har idag uppdraget att återvinna dessa. Nedan visar vi återvinningen av däck i Sverige. Läs mer om däckåtervinning på sdab.se. Sverige använder dock betydligt mer sekundära gummimaterial än vad statistiken visar genom import av sprängmattor, gjutna gummiprodukter och granulat från Europa.
10. Kan gummiasfalten att återvinnas?
- Ja. I slutet på cykel- och gångbanans livslängd så kommer gummiasfalten att tas bort och ersättas med ny gummiasfalt. Den gamla gummiasfalten kan då återvinnas antingen som frostskyddande bärlager i en annan vägkonstruktion eller som material i ny gummiasfalt. Vanlig asfalt återvinns i Sverige tilll ca 70% som ny asfalt och 30% återvinns som bärlager/slitlager eller deponeras.
12. Är inte risken mikroplastspridningen från gummiasfalt densamma som från konstgräsplaner?
- Ja. Det finns likheter. I gummiasfalt används 2-6 mm stora gummikorn medan man normalt använder 1-4 mm i konstgräsplaner. Till mikroplast räknas alla material under 5 mm som innehåller plast. Enligt den största vetenskapliga studien hittills så är den potentiella spridningen av mikroplaster från en fotbollsplan med rätt skydd ca 100 g per år varav 10 g kommer från gummigranulat. På en fotbollsplan används ca 50 ton gummigranulat i fri form medan den 300 m långa fallvänliga cykelvägen i Lund innehåller ca 29 ton gummigranulat som är inbakad i asfalten. Risken för spridning av mikroplaster från gummiasfalt är om möjligt ännu mindre än för en konstgräsplan. Läs mer om konstgräs här.
